Skribent?

Jag har alltid älskat att skriva och läsa. Jag bestämde mig för länge sedan att jag skulle skriva minst en bok innan jag dör, tänkte faktiskt börja snart det gäller bara att sätta sig ner och komma igång!
En kompis till mig och Hanna letade efter en hemsida där man kunde lägga upp sina egna noveller och få andra att läsa dem. Hon hittade dock ingen så hon gjorde en själv, tänkte då flagga lite för den här om någon skulle vara intresserad att bli medlem! :)

www.novellen.webs.com


Hoppas att ni tittar in! :)

/Linnéa

Omslag

Vad roligt att så många svarade på min fråga om hur ni väljer böcker! De flesta verkar titta och påverkas av framsidan när man väljer bok, och det är klart att man gör det! Men jag försöker att inte tänka för mycket på omslaget. Tänk till exempel sagan om ringens omslag. Hur tilldragande är det? Men det är en otroligt bra bok som lästs över hela världen!


Det här är dock ett ganska gammalt omslag, och det finns ju massor av olika men det är det här omslaget vi har på vårat bibliotek.



/ Linnéa



Den femte systern - Mårten Sandén

Det är nu hundrasjuttio år sedan pastor Karmelius, tillsammans med sina fem döttrar, öppnade porten till helvetet. Meningen var att en av hans döttrar skulle föda djävulen in i världen, men ritualen avbryts och Karmelius spärras in och avrättas.
Tvåhundra år senare blir den gravida Elisabeth och 16 åriga Jannike anfallna av en vätte som fått i uppdrag av någon att döda Elisabeth. Jannike får veta att det är meningen att hon ska skydda Elisabeth mot vad som komma skall. Barnet Elisabeth bär på är nämligen inget vanligt barn, och allt tyder på att en av Karmelius ättlingar är i fullfärd med att genomföra sin förfaders plan. Jannike dras in i en värld full av varelser, krafter och ondska hon inte visste existerade...

Boken utspelar sig i Sverige i närheten av Stockholm, och jag tycker oftast inte om att läsa böcker som utspelar sig på platser jag känner till, men här gjorde det inte så mycket.
Jag hade tidigare läst det första kapitlet ur boken och blivit nyfiken på den. Det stod, när jag läste om den, att det skulle vara en bok i genren skräck, men jag vet inte om jag kan säga att jag blev rädd av den. Den är kanske lite obehaglig på vissa ställen, men rädd, nej det kan jag inte säga att jag blev.
I början kan den förvirra lite, men ger man det tid och fortsätter läsa så kommer man att förstå.
Jag tycker också den är bra skriven. Jag har inte läst mycket av Mårten Sandén innan, men jag har förstått att han har en förmåga att skriva obehagligt, men han fångar samtidigt läsaren.

Det är en bra, intressant och spännande bok! Vad finns det egentligen för krafter runt omkring oss? Hoppar det egentligen runt en massa smådjävlar på oss som vi inte kan se? Ja, läs så får du se!



Det finns också en andra del av boken som jag lånade i samtidigt som denna, har dock inte hunnit läsa den än!
"Det viskande barnet" heter den, också skriven av Mårten Sandén.


//Linnéa

Hur väljer ni böcker?

Hur gör ni när ni står i Biblioteket eller i bokaffären och letar efter en bok?
Tittar ni på framsidan och ser om den verkar intressant eller läser ni på baksidan? Går ni kanske på titeln? Om boken har en ful framsida, bryr du dig om att läsa på baksidan då?

Jag själv försöker att inte gå så mycket på framsidan när jag väljer böcker. Det finns så många otroligt bra böcker som har en hemsk utsida så många väljer att inte läsa dem. Men hur gör ni?

Berätta! :D




Och vad tycker ni om våran nya sommriga design som Hanna har fixat?
Det kommer en Header snart också!

/Linnéa

INGO- Helen Dunmore

Jag trodde att jag gått igenom hela fantasyhyllan på biblioteket men tydligen inte riktigt än!
Häromdagen hittade jag den här boken. Jag tror att den är skriven till lite yngre men jag tyckte den var riktigt bra ändå.

Sapphire och hennes två år äldre bror, Conor står varandra väldigt nära efter deras pappas mystiska försvinnade ett år tidigare. Båten var borta och ingen har en aning om vart han har tagit vägen. Men när kustbevakningen hittar hans båt slagen mot klipporna så menar alla att han måste vara död. Alla utom Sapphire och Conor. De känner på sig att deras pappa lever, de vet det, och de har svurit på att leta reda på honom.
  Deras mamma tror liksom alla de andra att deras pappa är död, och hon har blivit tvungen att skaffa ett nytt jobb långt ifrån deras hem för att ha råd med allting. Hon är borta hela dagarna och är alltid orolig att det ska hända barnen något, och de har lovat henne att aldrig gå ner till havet ensamma. Sapphire och Conor har nämligen en egen liten vik som de går ner till nästan varje dag och simmar. De är uppvuxna med havet, liksom deras pappa. Deras mamma har alltid varit rädd för havet och aldrig velat följa med ner. 
 En dag hittar inte Sapphire Conor någonstans. Han är helt försvunnen. Hon letar och letar, och tillslut går hon ner till viken, dit de har lovat att aldrig gå själva, och letar. Där hittar hon honom, långt ute på en klippa och är det inte en flicka som sitter bredvid honom?
Den dagen blir början på, ja vadå? Det visar sig att havsfolk existerar i mer än sagorna, och deras rike har namnet Ingo. Sapphire träffar pojken, eller havsmänniskan, Faro som tar henne ner i Ingo. Hon börjar undra var hon hör hemma egentligen, I havet eller på land? Och var har deras pappa tagit vägen, är han i Ingo?
Detta är den första väldigt spännande delen i Helen Dunmores trilogi om undervattens världen, Ingo.

Som jag skrev förut så är den här boken riktad mot midre barn, men jag tyckte att den var väldigt läsvärd i alla fall. Den är väldigt spännande, och jag har alltid varit faschinerad av sjöjungfrur och havsfolk. När jag var liten var min högsta önskan att kunna andas under vatten och vara lika vacker och elegant som en sjöjungfru. Och ja, en av mina favoritfilmer var Ariel.
  När Sapphire kliver ner i Ingo för första gången tillsammans med Faro lär han henne hur hon ska göra för att andas under vattnet. De surfar på undervattens strömmar och har väldigt roligt, och efter den gången känner Sapphire hur havet kallar på henne och vill ha henne tillbaka. Det var väldigt spännande och det låg en viss mystik över boken som jag tyckte om. Jag sträckläste mig igenom den! 
En sak jag dock störde mig på var att man inte fick reda på hur gammla de var fören i mitten av boken. Det gjorde att jag inte fick någon riktigt bild av dem i huvudet, vilket var irriterande. Men tillslut fick man i alla fall veta att Conor var 13 år och att Sapphire då måste vara 11.

Slutsats: Bra bok, spännande och lättläst! :)

/Linnéa




RSS 2.0