En roman om vampyrer, varulvar och parasoll!

SJÄLLÖS
- en bok om Alexia Tarabotti
av Gail Carriger
 
Det är London och det är 1800-talet. Spöken, vampyrer och varulvar är en naturlig del av samhället. Alexia Tarabottis liv är inte enkelt. Till att börja med har hon ingen själ, vilket hon dock väger upp med en tämligen morsk attityd. För det andra är hon 26 år och fortfarande ungmö, och som om inte det räckte, en kurvig halvitalienska. Hon har funnit sig i ett liv som ogift, och när hon en kväll - under en sådan där tråkig bal där alla ogifta flickor fnittrar och flörtar- gömmer sig i biblioteket för lite lugn och ro, blir hon plötsligt överfallen av en hungrig vampyr. Detta blir början till en rad oförutsedda händelser, med inslag av både stiliga varulvar, förfärliga hattar och amerikanska forskare. 
 
Då Alexia kommer från en förnäm familj under 1800-talet, är det väldigt mycket vett och etikett i boken. Vi får också läsa mycket om klädproblem och olika klänningar, dock inte alls så att det blir för mycket. 
Jag älskar karaktärer som Alexia Tarabotti. Hon är rättfram, med ganska kort stubin och säger hela tiden vad hon tycker utan att bry sig så värst mycket om vem det är hon säger det till. 
   Jag kom ganska snabbt in i boken, men i början var det lite svårt att hålla kvar intresset vid handlingen. Det gick dock relativt snabbt över när det hände mer och mer, och tillslut var jag helt fast! Det är 1800-talets romantiska återhållsamhet, blandat med övernaturliga fenomen och varelser. Jag tycker att det är en riktigt bra bok, och jag älskar att läsa om den fina etiketten, reglerna och den extrema artigheten som är så vardaglig för dem men ytterst sällsynt nuförtiden. Också det att kvinnorna ska vara så svaga och menlösa, medan Alexia är en mycket självständig och som sagt morsk ung kvinna och folkets reaktioner på detta, är väldigt roligt att läsa! 
Författaren har ett väldigt bra språk, och mycket är också väldigt originell. Miss Tarabotti har ingen själ, vilket betyder att när hon rör, tillexempel en vampyr, blir denne åter till människa tills det att hon avbryter den kroppsliga kontakten. Detta har jag aldrig stött på tidigare i någon bok, och tyckte att det var en väldigt rolig och spännande idé! Denna bok är också klassad som en vuxenbok, vilket jag tycker är väldigt roligt då det handlar om övernaturliga varelser. Vampyrer är ju som vi vet populära nu, men det är oftast i böcker för barn och ungdomar. 
Låna den, läs den - men inte vid frukostbordet så att ni kommer försent vilket vad var jag gjorde i morse! 
/Linnéa 
 
Sidor: 365 
Förlag: Styxx fantasy
 

Ett vackert omslag till en vacker bok!

När jag satt och plockade i ordning fantasy-hyllan häromdagen gjorde jag ett riktigt fynd. 
Stardust, eller Stjärnstoft som den heter på svenska, av Neil Gaiman stod där i hyllan. Ja och? Tänker ni, och jag förstår er för jag har den själv i bokhyllan hemma, både på film och som bok. Vad var det då jag blev så till mig för? Jo den hade originalomslaget! 
Den bok jag har hemma har endast filmens omslag, som det ofta brukar bli när det släpps en film baserad på en bok (ex. Guldkompassen - Philip Pullman, Hungerspelen - Suzanne Collins). Här var dock en så gammal bok att den hade kvar det riktiga omslaget till boken, och vad bättre är, det var fruktansvärt fint! 
Jag blev helt till mig och satte och bläddrade i boken (är jag förresten den enda som sätter mig på golvet när jag är i ett bibliotek?) och då upptäckte jag att det var någon sida som var lös. Jag gick in med den till min chef och så passade jag på att blinka lite gulligt. 
"Duuuu, om ni ska gallra ur den där nu eftersom att den är trasig, då finns jag ju liksom här!" 
Och vet ni!? Han gallrade ur den på en gång, och fem minuter senare var boken min! Hur glad blev inte jag? 
 
För er som inte hört historien kommer här en sammanfattning jag tagit i från www.boksidan.net, jag tror att det ska vara samma som finns på baksidan av boken :)
 
Någonstans på den sömniga engelska landsbygden finns den lilla byn Wall. I sex hundra år har den legat på sitt granitutsprång, öster om den höga stenmur som har givit byn dess namn. 
Här bor Tristran Thorn som har förlorat sitt hjärta till den vackra Victoria Forester. Men Victoria är kall och oåtkomlig - lika oåtkomlig som den stjärna hon och Tristran ser falla från himlen en klar oktoberkväll. 
Den kvällen avger Tristran ett obetänksamt löfte som tvingar honom att gå genom öppningen i muren, bort över ängen och vidare in i sitt livs mest oförgätliga äventyr ...
 
Jag älskar den här berättelsen, både i bok och filmform. Detta är väldigt ovanligt när det gäller mig, men det kan ha att göra med att jag såg filmen först.
Neil Gaiman har verkligen lyckats att skapa någonting nytt och ovanligt, och det ligger en mystik över hela berättelsen! Den är väldigt vacker, både språket, historen och bilderna orden skapar.
Har ni inte läst den än, så gör det! Här nedanför har ni också det vackra omslaget! 
/Linnéa
 
 

Deckare kanske?

Idag när jag kom till praktiken kom chefen fram till mig. 
"Linnéa, jag har ett jobb till dig!" 
"Jaha?" sa jag med ett nervöst litet leende. Han ville att jag skulle skapa lite luft i bokhyllorna, och ställa fram böcker till skyltning. Jag fick börja med Deckar-sektionen, vilket är en genre jag inte läst mycket (om ens alls) i. Dock har jag en mor som är deckarfantast, så lite koll har jag, men aldrig riktigt känt mig lockad av dem. Idag hittade jag dock några titlar och författare som verkade riktigt intressanta, och en av dessa var Nattsystern
av Unni Lindell. Är det någon av er som läst den får ni väldigt gärna säga vad ni tycker! 
 
Sjuttiofemåriga Brenda Elise Moen hittas mördad - skjuten på gatan i närheten av sitt hem i Oslo. Mordet tycks oförklarligt. Vem vill ta livet av en gammal dam som aldrig gjort något väsen av sig? Som levt för barn och barnbarn och hyst ett passionerat intresse för den norska kungafamiljen?

Så visar det sig att Brendas dotterdotter Kathrine är den fjortonåriga flicka som förekommit på tidningarnas löpsedlar i två veckor sedan hon försvunnit spårlöst en sen kväll...

Kriminalkommissarie Cato Isaksen anar att det finns ett samband. För att hitta den som mördat Brenda måste man få fram vad som hänt Kathrine.
Beskrivningen är kopierade från Adlibris!
 
/Linnéa

Barnböcker och uppsättningar

Så var det måndag igen, och en ny praktikvecka har startat!
Jag har precis satt upp barnböckerna i hyllorna, och lärt mig hur man delar in faktaböcker. Det var mycket mer komplicerat än jag trodde! 
Jag har också fått två barnböcker jag ska läsa, och sedan redovisa nästa vecka för några bokombud som kommer hit och ska titta på nya böcker. Och vet ni vilka jag fick? Den nyaste Alfons Åberg boken av Gunilla Bergström Skratta lagom! sa pappa Åberg och den nyaste Pettson av Sven Nordqvist, Findus flyttar ut. Jag älskade båda de här serierna när jag var liten, och har många av böckerna hemma så det blir en liten nostalgitripp! 
Nu ska jag ta en kopp te tillsammans med de andra!
/Linnéa
 

Bibliotekspraktik

Hej! 
Nu har jag verkligen inte skrivit här på länge, och anledningarna till det är många som jag inte kan dra här :-). 
Men nu tänkte jag att jag sätter igång igen! 
Just nu är jag på praktik på Leksands bibliotek, och jag ska vara här i en månad. Jag har planer på att plugga vidare till bibliotekarie efter gymnasiet och jag känner mer och mer att detta verkligen är min grej! 
Igår fick jag lära mig om att klassificera böckerna, och vad alla signum (ni vet de där små bokstäverna som finns på ryggarna på biblioteksböcker tex. Hce) betyder och hur de ställs upp i hyllorna. Väldigt intressant! 
Jag mår också så bra när jag har böcker överallt runt omkring mig. Går tillexempel förbi herr Tolkien varje gång jag ska på toaletten eller hämta något i väskan, vilket resulterade i att jag började läsa Silmarillion som jag lovat mig själv att inte ge mig in på. 
Har också sprungit i bokmagasinet, varit på bokcirklar, ställt upp böcker, jobbat i disken, gett boktips... ja allt möjligt, och detta var bara min första vecka! Jag har lite böcker jag ska skriva om sedan också, så nu får ni hålla koll! 
/Linnéa 
 

RSS 2.0